2016 Ett fantastiskt år

 

2016 var året där så många drömmar och mål gick i uppfyllelse, ett fantastiskt år fyllt av mängder av tävlingar och upplevelser!

Januari
Skidorienteringssäsongen startade redan i slutet av november med en världscuprunda i Finland, tre segrar av fyra möjliga! I januari var säsongen igång på allvar och jag hann med tre skidtävlingar och tre skidorienteringar på hemmaplan. Månadens höjdpunkt var att göra tävlingspremiär i Tyskland i och med världscupen i skidorientering. Lite speciella tävlingar då en del av spåren bara var skidgjorda. Men kul ändå och jag åkte därifrån med två segrar och en andraplats individuellt och en seger och en andraplats i stafett.

Februari
En lite lugnare månad tävlingsmässigt men hann med en SM-helg i Älvdalen. Månadens bästa var utlandsläger i Portugal med klubben. Där gjorde jag tävlingspremiär för året och lyckades få till ett av säsongens bästa lopp i en väldigt speciell och sjukt rolig terräng. Helt klart en av säsongens roligaste tävlingar!

I slutet av månaden begav vi oss ner till Dolomiterna för att ladda inför EM i skidorientering.

Mars
I början av mars var vinterns huvudmål, EM i Obertilliach. Fick till två riktiga fullträffar vilket resulterade i guld i både sprint och stafett. I övrigt stabila lopp och medalj på samtliga distanser. En härlig vecka med strålande sol och snöstorm om vartannat. Tog även hem den totala världscupen vilket var vinterns stora mål!

Efter EM tog jag en vecka att bara få njuta och träna som jag kände för. Vilket resulterade i att jag tillbringade lite för många timmar i skidspåren i Gyllbergen. Drog på mig en överansträngning i höftböjaren, som jag fick dras med under början av våren. Landslagsläger i Strömstad väntade och hitintills hade jag aldrig sprungit något träningspass på VM-träningskartorna. Alltid lyckats pricka in någon skada och så även den här gången. Så jag åkte till Älvsbyn och avslutade skidorienteringssäsongen på bästa tänkbara sätt i stället.

April
Inflyttad i Halden och väldigt sugen på att äntligen få ge mig ut i de där fantastiska skogarna som jag tidigare bara fått spana på från asfaltsvägarna. Antal timmar i skogen var dock väldigt sparsamt och jag höll mig fortfarande mest rullandes på vägarna. Var inte så inspirerande att direkt övergå till rullskidor från skidåkningen och jag har nog aldrig känt mig i så dålig löpform. Men lagom till världscuppremiären började saker och ting vända och jag kunde ta hem en andraplats på medeln, trea på sprinten och tvåa igen på sprintstafetten.

Maj
En månad på resande fot. Jag började i Tjeckien på EM-läger för att sedan fortsätta hem till Sverige och springa avslutningen av Swedish League som jag lyckades ta hem även om spänningen uteblev lite efter att Helena Jansson fått lämna återbud. En vecka hemma i Dalarna där jag var kranskulla på 10-mila och sedan var det dags att bege sig till Tjeckien igen för EM. Även om mina förberedelser inte hade varit optimala så kände jag en otrolig glädje när jag stod på startlinjen på långfinalen. I nästan tre år hade jag laddat för att äntligen få stå på start på en långfinal och vara frisk och pigg och redo för att tävla. Jag gjorde ett av mina bästa långdistanslopp fram till tredje sista där jag slappnade av lite väl mycket och la bort ca 2 minuter. Gav allt jag hade de sista kontrollerna och lyckades ta hem mitt första internationella mästerskapsguld! Vilken dag! På medeldistansen var jag sjukt motiverad att få till ett perfekt tekniskt lopp, vilken känsla att lyckas med det och vilken känsla att ta hem ett andra guld!

Stafetten kvar, ett fint utgångsläge fick jag av mina lagkompisar. Läste till fel kontroll och tappade värdefulla minuter men förutom det gjorde jag det jag kunde och tog ut de allra, allra sista krafterna jag hade, vilket inte var tillräckligt men räckte till ett silver!

Juni
Guld på SM i sprint och silver på sprintstafett, Jukola och två terrängloppssegrar. Fick några veckor i Halden och 16 timmar i VM-terrängen. Avslutade månaden med en vecka på mitt älskade Idre Fjäll, som alltid fin och väldigt utmanande orientering. Passade även på att göra årets megabom, så att det var avklarat också. Efter en vecka på Idre Fjäll kändes all annan orientering superlätt, bra inför resten av säsongen.

Juli
Startade månaden med en av årets roligaste tävlingar – Ultralång-SM i fantastisk terräng.

Seger och hann även med en vända hem till Dalarna där jag tog hem Mora Trail 15 km. Tillbringande 2 veckor i Halden och Strömstad och ytterligare 15 timmar till VM-kontot. Efter sju riktigt bra träningsveckor ville kroppen ha lite återhämtning vilket passade perfekt som uppladdning för O-ringen. O-ringen, vilken vecka! Det var ett av årets mål, en tävling som jag verkligen ville springa bra på. Vann alla 5 etapper! En dröm jag haft sedan jag var liten.

Augusti
Sista förberedelserna inför VM. Många hårda intervallpass, 10 timmar i VM-terrängen och mycket återhämtning fysiskt och mentalt med bad och chill vid vatten och klippor. Medeldistansen var ett av de tuffaste loppen jag har sprungit. Jag startade lite för snabbt gjorde ett misstag i början blev lite stressad och sprang ännu snabbare. Efter allt teknikfokus under året lyckades jag ändå orientera bra trots att min känsla inte var den bästa. Fysiskt kändes det däremot bra tills mjölksyran slog ner som en bomb efter halva banan. Jag vågade inte titta hur långt det var kvar av banan utan låtsades bara att de var de två sista minuterna. Det blev många två sista minuter den banan. När jag hade en tredjedel av upploppet kvar förstod jag att jag skulle fixa det, ta hem mitt första VM guld! Jag slappnade av för någon sekund och njöt men insåg snabbt att jag behövde 100% fokus för att överhuvudtaget ta mig i mål.

Att jag skulle kunna få så ont i kroppen efter en medeldistans hade jag nog aldrig trott men när jag vaknade dagen efter kändes det som jag hade ont i varenda muskel från ryggen och neråt. Inte den optimala känslan dagen innan en VM-långdistans. Tur för mig att det var en vilodag och på långdagen kändes kroppen okej, det fanns ingen överfart men jag kunde hålla ett jämt högt tempo och undvek i alla fall att gå ut för hårt. Jag sprang ensam större delen av banan och minns att jag tänkte att det här nog är den bästa långdistans jag sprungit – passa på att göra något bra av det nu! Jag lyckades hålla fokus hela banan, trots att jag kom ikapp folk och trots att jag hörde att det var otroligt jämt vid varvningen lyckades jag hålla fokus på rätt saker och kunde spurta i mål till mitt andra VM-guld. Betydligt piggare än efter medeln kunde jag även njuta lite mer av det vid målgången.

Stafetten kvar! Jag vill så otroligt gärna kunna prestera riktigt bra även på stafetten men den ligger oftast sist och mina krafter var slut, fysiskt och då blir det även tufft mentalt. Jag gjorde ett stabilt lopp, mina lagkompisar var inte heller helt på topp och då räcker det inte riktigt hela vägen. Men vi kommer igen!

September
Perioden mellan EM och VM höll jag mig faktiskt helt frisk och skadefri. De 2 sista veckorna innan VM sprang jag med knäskydd för att inte riskera något. Under VM-veckan fick jag dock ont i en fot och slog i knät rejält på långdistansen. Så den första 1,5 veckan efter VM hade jag ganska tråkigt. Det var en tomhetskänsla och jag kunde inte träna som jag hade önskat. Men månadens bästa var det fallskärmshopp jag fick göra i samband med uppvaktningen i Borlänge. Knät och foten kändes bättre och jag var redo och motiverad för SM-helgerna. Jag lyckades tagga till ordentligt och tog hem både lången och medeln med två bra lopp.

Oktober
Alla årets tävlingar började sätta sina spår. Kändes som det var länge sedan jag hade en lång träningsperiod, formen kändes långt borta och egentligen ville jag bara få träna och inte behöva fokusera på att vara i slag. Men det var en världscupavslutning kvar som jag väldigt gärna ville prestera bra på. En rejäl formsvacka och en stukad fot gjorde att förberedelserna inte var så bra som jag önskat. Jag var faktiskt ganska nervös inför tävlingarna just för att jag kände mig lite osäker på hur mycket jag hade kvar att ge. Men det fanns där och jag lyckades prestera en helt okej långdistans och en bra sprint som räckte till två tredjeplatser och totalseger i världscupen! För att fira den fina säsongen avslutade jag månaden med att åka till Vålådalen för att njuta av fjällen och lite skidåkning.

November
Äntligen dags för den där träningsperioden som jag sett framemot så länge. Startade månaden med landslagsläger i skidorientering på Idre Fjäll. En fantastisk vecka med massa snö och långa fina skidspår! Blev många träningstimmar i november både på hemmaplan och helgläger i Ånnaboda och Idre Fjäll. Avslutade månaden med att åka till Arvidsjaur för nästa landslagsläger i skidorientering.

December
December var också en månad med fokus på träning. Men efter ett helt tävlingsfritt november kände jag mig redo att dra igång med några tävlingar igen, fyra skidorienteringar och två skidtävlingar. Året avslutades i Sälen med en vit jul och många timmar i skidspåren.

2 kommentarer

  1. Hej! Vill bara tala om att jag tycker att du är duktig och jag röstade på dig till Jerringpriset! Hoppas du vinner, ha det gott!

  2. Vilket helt galet bra år. Jag är så imponerad av din kämpaglöd, hängivenhet och din träningsglädje. En stor inspiration för mig. Lycka till under 2017!

Kommentarer inaktiverade.